belleetrebelle.blogg.se

Ibland känns det som om jag jobbar i motvind. Hur duktig jag än försöker vara och ta tag i saker och göra det jag ska eller förväntas göra, så kommer det små vindbyar och sveper mig av banan.

Idag försökte jag till exempel beta av en obligatorisk del som jag missat i engelskan (eftersom läraren ställde in lektionen när jag skulle göra uppgiften). Inatt kl 02.50 fick jag svar på mitt mail att jag kunde komma förbi imorgon på två utsatta tider. Eftersom några klasskompisar hade lektion med henne idag bad jag en av dem kolla om det var idag som gällde. Det stämde, så jag såg till att vara på plats första tiden. Men ingen lärare. Jag gick hem, drack kaffe, gick tillbaka till tid nummer två. Ingen lärare då heller. Jag frågade folk, knackade på vid hennes kontor, väntade i en halvtimme. Frustration! Det var ett par bortkastade timmar. Bortkastade på att få göra en uppgift som både jag och läraren vet är alldeles för lätt ändå. Jag hade snarare behövt lägga de timmarna på ett annat ämne, vilket som helst.

 

Speciellt med tanke på att jag nu fått se några gamla tentor. Som mest består en tenta av 3 frågor, några tentor bestod av en fråga. Man har alltså en till två timmar på sig att svara på två frågor. Hur långa svar förväntas man då ge? På franska. Hjälp. 

 

Inför praktiken blåser det också irriterande vindar. Jag vet inte hur många turer jag gjort till sjukhuset, läkarmottagningen respektive skolan för att få alla papper påskrivna och inlämnade. När så till slut sjukhuset godkänt min praktikplats måste alla vaccinationer stämma, läkarbesök ska göras och prover ska lämnas och hämtas. Jag har gjort en lungröntgen, kollat nivåer av TBC- och hepatit B-antikroppar, lämnat prover, hämtat prover samt genomgått en undersökning av en sjuksyster. Allt vid olika tillfällen. Jag trodde nu att sista etappen var dags i och med ett läkarbesök i tidags. Jag hade sett till att ha alla papper redo och med mig, jag hade fått mitt vaccinationskort från när jag var liten inscannat, hitskickat och utskrivet. Jag var redo för sista underskriften.

 

Men det visade sig såklart att mina vaccinationer av stelkramp, difteri och polio är för gamla för det franska systemet. Det är bara att börja om upplyste läkaren mig om. Jag fick ett recept som jag skulle ta med till ett apotek för att få vaccinet utskrivet för att sen ta med mig det till läkarmottagningen för att få sprutan. Nu och om en månad. Hej fler-saker-att-göra-så-snabbt-som-möjligt.

Jag tog mig till apoteket. Men kunde jag hämta ut något recept eller? Nej, jag har ju inte "carte vitale", då är det omöjligt, fick jag höra. Jag fick helt enkelt ge upp och gå hem igen, och bestämde mig för att lösa det hela på svensk mark istället trots att det då blir lite tidsbrist inför praktikens start. 

Nu har jag pratat med Daniela, en finlandssvensk tjej som varit här i över ett år och har koll på såna här grejer. Det visade sig att det visst går att hämta ut recept bara man betalar, jag hade haft otur och träffat någon som inte hade koll. Irriterande minst sagt.

 

Godkännandet från skolans sida går inte heller helt enligt planerna. Det saknas detaljer kring min praktik i och med vad mitt projekt ska handla om. Detaljer som jag inte haft utan varit tvungen att uppfinna utifrån den minimala information jag fått angående min praktikplats. Konsten att skriva ingenting med många ord, tur att jag besitter den. Det är svårare på franska men jag är snart i mål. 

I samma mail där jag fick höra att det saknades detaljer så stod det också att det "inte är passande att ha en sjukgymnastisk praktik". Det här kommer alltså en vecka efter att praktiken ska vara godkänd och bestämd, från kvinnan som är ansvarig för praktiken. MEN HALLÅ! Kunde hon inte sagt det lite tidigare? Exempelvis en av de gånger jag frågat henne hur praktiken är tänkt att se ut och hur jag ska gå tillväga. Andra lärare jag pratat med, eftersom jag famlat efter hjälp lite överallt, har sagt att jag kan göra i princip vad som helst och att det kanske vore intressant för mig som sjukgymnast att göra något inom det området. Motsägelsefullt?

Nu kommer min praktik inte att bli speciellt sjukgymnastisk eftersom jag inte får utföra något i den yrkestiteln här med min svenska utbildning. Jag har haft tur och fått en praktik som stämmer väl överens med utbildningens mål, men det är verkligen bara tur! Om jag hade fått praktik i Sverige hade det verkligen varit på gränsen. Men bara själva tanken på att allt jag sökt och jobbat med projektmässigt hela hösten har varit fel.. Trots att jag upprepade gånger bett om hjälp för att veta att jag är på rätt spår. Otroligt irriterande.

 

Nu ska jag sluta gnälla och göra mig redo för att åka iväg på en raclette-soirée som blivit crêpes-soirée istället. Detta för att hälften av alla lektioner denna vecka har blivit inställda och alla lyckligt lottade som åker bil och inte har bestämda tåg- eller flygbiljetter bokade, kan åka hem tidigare. Ambitionerna har sänkts i samma takt som deltagarantalet men det passar mig rätt bra att vi är färre eftersom det är lättare att hänga med i samtalen då. Själv ska jag bidra med lite svensk jul med glögg, pepparkakor och skumtomtar. 

 

Det gäller att bidra till julstämningen när vädret ser ut så här:

På torsdag kommer jag hem förresten, wohoo!

 

Hej då!